Facebook pixel

Personliga förutsättningar Inlärning och mognad

Tre mognadsstadier

När man pratar om en människas mognad finns det tre stadier som vi går igenom:

  • Det barnsliga stadiet innebär en omogen och självisk livssyn. Du har ett impulsivt beteende som kan leda till otrygghet och kaos.
  • Det regelföljande stadiet betyder att du agerar enligt regelboken. I detta stadie är du i många fall en bra förare, men du kan få problem när komplicerade situationer utan tydliga ”rätt och fel” uppstår.
  • Det toleranta och mogna stadiet befinner sig en god förare i. Detta stadie kännetecknas av respekt för reglerna, men även tillräckligt med kunskap för att kunna ta bra beslut i oväntade situationer.

Kom ihåg att du som förare ska visa ”gott omdöme i samspelet med andra trafikanter”.

Olika inlärningstyper

  • Överinlärning innebär att något automatiseras. Att kunna cykla är ett bra exempel på något de flesta överinlärt. Du gör det utan att tänka på hur du gör, och du kan även efter ett längre uppehåll. Fotarbete och styrning är exempel på saker som ska överinläras i körningen.
  • Djupinlärning resulterar i långvariga kunskaper. Du sätter sig in i sammanhang, bakgrund och orsaker till varför saker är på ett visst sätt. Har du väl förstått en sak ordentligt brukar kunskapen sitta kvar länge.
  • Ytinlärning är motsatsen till djupinlärning. Du lär sig fakta utan förståelse och glömmer därför snabbt bort det du lärt sig.
  • Imitationsinlärning betyder att ta efter någon annans beteende. Detta kan självklart vara både ett bra och dåligt sätt att lära sig, beroende på vem du härmar.
  • Sannolikhetsinlärning handlar som att du lär sig genom erfarenhet hur ofta saker händer i trafiken. Du kanske kör en sträcka till och från jobb eller skola dagligen. Efter ett tag lär du dig exempelvis att i en viss korsning är det vanligt att folk missar högerregeln vilket gör det extra beredd.

Det finns inga genvägar när det gäller inlärning, och det finns alltid mer att lära. Ska du bli bra på någonting måste du lägga tid och ansträngning på det. Kom ihåg att en god och säker förare är både tolerant och kunnig i trafiken.

Att vara stressad

Vi behöver en viss dos av stress för att kunna koncentrera oss prestera. För mycket stress är dock en stor riskfaktor bland förare. Det gäller att hitta en balans som håller oss alerta och fokuserade i trafiken.

Hur du minskar stressrisken?

  • Var utvilad och inte “sliten”.
  • Tillämpa defensiv körning.
  • Sköt om din bil så att den alltid är i gott skick och säker att köra med.
  • Försöka att undvika körning under tidspress.
  • På morgon och eftermiddag är det som mest folk ute och kör. Försök om möjligt att undvika körning under dessa tider på dygnet.

Vad händer i kroppen vid hög stress?

  • Det blir svårare att tänka klart.
  • Du agerar panikartat.
  • Du blir uppgiven och situationen känns hopplös.
  • Uppfattningen om vad som händer förloras, du får en så kallad blackout.
  • Du blir hyperaktiv och tappar kontrollen över situationen.

Att köra bil som ung

Unga män är de som generellt sett tar mest farliga risker i trafiken, oftare än kvinnor i samma ålder. Varför unga bilförare är farligare än äldre kan bero på:

  • Att du överskattar sin egen körförmåga.
  • Att du inte är mogen nog.
  • Brist på erfarenhet.
  • Förebilder som inte är säkra förare.

Att påverkas av grupptryck

Grupptryck innebär att du låter sitt beteende påverkas av personer runt omkring. Exempel på positivt grupptryck kan vara att du påverkas till att ta en paus när du kört länge. Negativt grupptryck kan vara att du frestas att köra fort för att gruppen hetsar till det.

Unga människor i trafiken faller oftare för grupptryck. Detta kan ha att göra med sämre självförtroende och att de inte har tillräcklig erfarenhet. Manliga passagerare hetsar oftare än kvinnliga. Som passagerare är det viktigt att aldrig hetsa föraren, och våga säga till om hastigheten är för hög.

Det är du som har körkort och du ansvarar för säkerheten.